ORDFÖRANDES RADER
ur Röda hund nr 4, 2009
Ett oskrivet blad väntar oss igen…….
Vi sätter ju av någon underlig anledning artificiella gränser här i livet och en sådan infaller vid nyår. Snart är vi där igen. En kväll som medför såväl glädje som bekymmer. Då tänker jag närmast på alla hundar som lider av smällare och raketer helt i onödan. Hundpensionaten, speciellt om belägna på landet, är fullbokade och musiken skvalar ur radioapparater för att dölja knallar, visslingar och tjut. Att det ska vara så svårt att stoppa detta ! Kan inte någon hävda att det är ett klimathot i ”avgaserna” från smällarna så kanske vi kan få ett förbud! Det verkar ju inte som om hundarnas lidande eller alla skador som kommer in på akutmottagningarna är motiv nog för den politiska makten. Under tiden kan vi inte göra mycket mer än att försöka vänja våra hundar i tidig ålder på ett bra sätt vid skott och oljud och i avelsarbetet beakta ljudkänsligheten hos avelsdjuren.
2009 var vårt jubileumsår. 25 år är egentligen bara en blinkning i kosmos men känns ändå som ganska länge för en människa. Vi hade en trevlig jubileumshelg tillsammans med Airedaleterriergillets medlemmar på Kolbodagården. Vackert belägen vid havet. Personligen upplevde jag det som mycket positivt att vi hade en gemensam helg med medlemmar ur en annan rasklubb och ser gärna att vi i framtiden upprepar detta.
Arrangemanget var välorganiserat och vädret helt underbart. Trevligt var också att åter igen träffa Robert Milano, vår domare från USA. Monia och jag fick nöjet att umgås med Yuri och Robert för oss själva en hel dag och samtidigt äta riktigt god mat på Stuvenäs Gästgiveri på kvällen. Stället rekommenderas!
Glädjande var att vår jubileumsbok blev färdig i tid. Jag vill här åter rikta ett hjärtligt tack till Mia Erlandsson och Katarina Grip Höök för deras engagerade arbete med boken. Det har till mig framförts många positiva kommentarer om boken efteråt.
Nu lägger vi 2009 till handlingarna och ser med positiv förväntan fram mot ett händelserikt 2010. Närmast i tiden ligger vårt Årsmöte lördagen den 13 februari. Som vanligt har vi lagt det på Motell Vätterleden vid Gränna. En bra plats geografiskt sett. Styrelsens förhoppning är att det ska bli ett välbesökt möte. Detta är rätt tillfälle att som medlem påverka - om man nu vill detta - hur framtiden för SITf ska se ut. Speciellt angeläget är det att så många som möjligt deltar i vårt RAS-möte som ligger tidigare samma dag innan årsmötet. Senare under året, lördagen den 28 augusti 2010, har vi en Rasspecial i Stadsparken i Hjo. Jag tar här tillfället i akt att hälsa Rose Envall Larsson hjärtligt välkommen att döma våra irländare i Hjo och hoppas att vi blir många som träffas där.
2010 är det år vi ska revidera vårt RAS. Våra Mål och Strategier avseende Hälsa, Mentalitet, Exteriör och Avelsbas måste diskuteras, ifrågasättas och kanske omvärderas. Vi måste blicka tillbaka på de 5 år vi haft vårt gällande RAS och ta lärdom av våra utvärderingar som gjorts. Har vi idag en gemensam målsättning i avelsarbetet och en samsyn på denna? Är vi överens eller kör var och en sitt race mot helt skilda mål? Helt nödvändigt är att man enas om vissa gemensamma mål. Hur man sedan vill uppnå dessa kan ju variera. Det finns som vi vet i regel aldrig bara ett sätt att göra saker på. Man kan nå samma mål på helt olika vägar ibland. Det måste finnas plats för olika idéer om detta men målen bör vara gemensamma, tydligt formulerade och mätbara.
Vi har idag betydligt bättre kunskap om hur rasen ser ut avseende hälsa och mentalitet än vi hade för 5 år sedan. Möjligheterna att utvärdera exteriören och avelsbasen har inte förändrats i samma grad. Det har funnits utställningskritiker att tillgå för exteriör utvärdering länge. Sedan kan man ju fundera över om dessa utställningskritiker är bästa sättet att utvärdera exteriören. Jag tänker då inte på att domare har lite olika uppfattningar. Den variationen betyder nog inte så mycket om antalet hundar bara är tillräckligt stort. Tvärtom kan det ses som en fördel att det inte är samma domare som bedömer alla hundar ur den synpunkten att ingen ”sitter inne med hela sanningen”. Man undviker ”subjektiva fel”.
För att få en så sann utvärdering som möjligt av exteriören i hela populationen är det viktigt att väsentlig och relevant information finns att hämta ur de data man använder för detta. Dessutom är det viktigt att antalet individer är så stort som möjligt. Jag är egentligen lite tveksam till om en ”tävlingsform” som utställning utgör bästa sättet att få fram data. Det är ett mycket selekterat och begränsat antal hundar av den samlade populationen vi får se på utställningar medan flertalet aldrig granskas. Det är nog viktigare för aveln att få fler hundar till granskning än att samma hund granskas flera gånger som idag. Vi får ett större material att basera vår utvärdering på och en korrektare uppfattning om rasens tillstånd.
Hur man sedan ska lösa detta bör diskuteras. Exteriörbedömning utan konkurrens i samband med fler rasträffar?? Kanske uppfödarna skulle fylla i ett exteriörbedömnings-protokoll på sina hundar vid lämpligt tillfälle när dom ser sina hundar? Ett liten enkelt protokoll med kryssrutor och sedan skicka in detta till föreningen att använda som komplement till utställningskritikerna. Visst finns det nackdelar men även vissa fördelar. På något sätt känns det underlag vi idag använder för utvärdering lite otillräckligt. Får vi den information vi vill ha idag? Brister underlaget blir ju utvärderingen inte bättre.
Vad sedan gäller Hälsan så vill jag uppmana alla medlemmar som eventuellt haft några hälsoproblem med sina hundar att meddela Karin Hindfelt detta om du inte tidigare gjort det. Det är mycket angeläget att rasklubben får information om hälsoläget i rasen kontinuerligt.
Vad gäller avelsbasen så finns alla nödvändiga uppgifter att hämta på SKK. Graden av inavel går lätt att få fram. Detta gäller även underlaget avseende Mentalbeskrivningar där vi idag är uppe i över 200 beskrivna hundar. Det är sedan mycket lätt att jämföra nya resultat på MH med den rasprofil som tidigare finns. Det är egentligen mer intressant att jämföra hundar som gjort MH under t.ex. 2008 och/eller 2009 med vår tidigare statistik än att bara bygga på tidigare siffror med nya hundar. Man ser då tydligare förändringar som sker inom populationen.
Problemet i nuläget är att SBK som hanterar dessa data har ekonomiska problem och personalen på kansliet har reducerats. Det innebär att det kan dröja upp till 7 månader innan resultat från MH finns tillgängliga på Hunddata. Alla MH-protokoll går först till SBK för hantering och sedan till SKK. Detta kan göra att underlaget för utvärdering av MH under 2009 inte finns tillgängligt när vi behöver det. Vi har tidigare plockat ut informationen från Hunddata för att kunna få fram statistik till utvärdering av MH till vårt årliga RAS-möte i anslutning till Årsmötet. Detta går nog inte att göra inför kommande RAS-möte den 13 februari 2010. Jag är därför mycket tacksam om du som deltagit i MH under 2009 med din irländare någon annanstans än i Bjuv, Kalmar eller Nyköping skickar in kopia på ditt protokoll till mig snarast möjligt. En del av er har redan gjort detta och det tackar jag för. Jag vill ha in MH-protokoll från samtliga hundar som startat under 2009. Detta gäller även dom som avbrutit på MH. Detta för att få fram ett korrekt underlag för utvärderingen. Tack på förhand för hjälpen!
Detta var lite egna funderingar om vårt RAS-arbete. Viktigt är att vi alla gemensamt diskuterar dessa frågor inför den kommande revideringen som ska var färdig hösten 2010 och sedan gälla 5 år framåt. De Mål och Strategier vi bestämmer oss för kan vara avgörande för vilken irländare vi får i framtiden. Det är minst lika viktigt för oss som ägare av en irländare som det är för uppfödare av irländare. Vi lever tillsammans dagligen. Vi delar vårt liv med dom!
Detta är mina sista rader på denna sida. När nästa nummer av Röda Hund kommer ut har vi en ny styrelse i SITf. Åren som ordförande i SITf har varit mycket intressanta, stimulerande och lärorika men allt har ett slut. Jag har valt att i fortsättningen liksom ett flertal av mina styrelsekollegor ägna tiden åt annat. Jag vill tacka alla i nuvarande styrelse för ett trevligt och mycket fint samarbete och önska den nya styrelsen lycka till. Vårt arbete i styrelsen har väsentligt underlättats av det utomordentligt fina arbete som görs av Mia Erlandsson som redaktör för Röda Hund och Lena Tamm som webmaster. Var rädd om dessa två duktiga medarbetare!! Slutligen vill jag framföra ett varmt tack till alla övriga som under årens lopp lagt ner mycket tid och arbete för SITf.
God Jul och Gott Nytt önskas Er alla
av Ken Lundahl, ordf.
Arkiv med ordförandes rader: