Ordförandens rader 2/2014

Redan mitten på maj,  våren kom så tidigt, plockade blåsippor i mars och vitsippor strax efter, sedan kom bakslaget med kyla och regn.

Vi har också haft massaker i Vedby, vi skaffade ju höns förra året, närmare bestämt 8 juni vann jag två st då jag var på Öppet Hus hos Kackelklubben istället för att vara hemma och titta på Prinsessbröllopet! De fick givetvis heta Chris och Madde. Madde omkom av chock efter en olyckshändelse, men Chris har vuxit till en fin tupp som fått nya hönor. Nu lyckade lilla Annie och Lusen med gemensamt arbete få loss en sten i stenmuren och ålade sig ut, oh så roligt de hade! Hönorna lyckades gömma sig men Chris letade vi efter i flera timmar, allt vi hittade var fjädrar, massor av  fjädrar. Till slut hittade vi honom, med kal gump och halt, han gick inte ut på några dagar men nu så har han repat sig, fast han får gå med rumpan bar hela sommaren tror vi.

Stor panik utbröt i styrelsen när Judith Averis, som vi hade avtalat skulle döma Specialen på vårt 30 års jubileum, lämnade återbud p.g.a sjukdom. Akut styrelsemöte och ny domare, som vi  hoppas och tror ska bli jättebra.

Massor att göra med Rasspecialen som är om två veckor. Planeringen pågår för fullt, rosetter, priser, lotterier det är mycket som ska planeras, vi har fått många anmälningar och det är vi glada för.

Den nya Jubileumsboken kommer att ha sin första säljdag på utställningen, den tror vi blir ett "måste" för alla Irländarefans. Du som inte kommer till Vilsta kan beställa den hos vår kassör eller köpa den av din uppfödare. Stort tack till Maritha, Röda Hunds redaktör, som gjort ett jättejobb med boken, och fått den så snygg.

Sommaren med alla dess förväntningar står för dörren, och vad vi inte behövt vänta på är fästingarna, fler för varje år. Vi har tidigare inte behandlat våra hundar, men har nu köpt den nya tabletten som är lätt att ge och ska räcka i tolv veckor, rapport om hur verksam den är kommer i nästa nummer. Det finns ju olika sorters fästingmedel, alternativt inte ha något alls, det är ungefär som pest eller kolera, men i södra Sverige är vi nog tvungna att skydda våra hundar nu.

Hoppas ni alla får en skön sommar med er(a) Irländare och att vi alla får lite semester. Själv ska jag ta hand om valpar, något som alltid är lika spännade, arbetsamt men så roligt. Att se dessa små knyten utvecklas till små hundar på åtta veckor är alltid lika fantastiskt.

Hälsningar,
Gertrud